Sköt om din avloppsanläggning

En avloppsanordning kräver skötsel för att fungera tillfredsställande. Genom en god skötsel kan du förlänga anordningens livslängd. Nedan följer några tips, men det är du själv som ägare till ett enskilt avlopp, som är skyldig att inhämta de kunskaper som behövs för att sköta om just din anläggning.

Välj miljömärkt

Reningen i en avloppsanordning sker till stor del med hjälp av naturliga bakterier. Det är därför viktigt att anordningen inte tillförs sådana ämnen som skadar dessa bakterier, till exempel lösningsmedel, avfettningsmedel, läkemedel, starka syror, lut och produkter som innehåller klor. Om bakterierna slås ut blir reningen dålig och föroreningar transporteras lätt vidare och kan förorena dricksvatten eller miljön i övrigt.
 
Ett ämne i avloppsvattnet som ger en stor miljöpåverkan är fosfor. Mycket av denna fosfor kommer från tvätt- disk- och rengöringsmedel. Sedan 1 september 2008 får inte tvättmedel innehållande fosfater säljas i butikerna.

Välj alltid miljömärkta tvätt-, disk- och rengöringsmedel och var noga med att dosera rätt. 
 

Regelbunden tömning av slamavskiljare 

Slamavskiljarens funktion är att avskilja de grövre partiklarna och fungera som ett säkerhetssteg så att inte efterföljande reningssteg slammas igen. Slamavskiljaren ska därför tömmas regelbundet, oftast en gång per år.
 
Vid tillfälliga överbelastningar kan en extra slamsugning bli nödvändig. Om slamavskiljaren överbelastas regelbundet, krävs en slamavskiljare med större volym.

Kontrollera att locket är helt och ligger ordentligt på.
 
Vattennivån i slamavskiljaren ska ligga i nivå med utloppsröret. Flytslammet får inte ha blivit så tjockt att det växer över inloppet eller att inkommande vatten samlas ovanpå.
 
I Älmhults kommun sker tömning av slam i slamavskiljare med en så kallad slamavvattningsbil. Slamavskiljaren töms på hela sitt innehåll, som sedan filtreras i slambilen. Därefter återförs vattenfasen till slamavskiljaren. På så vis transporteras mindre vatten eftersom slammet avvattnas. Detta leder till färre transporter. Det tillförs inga kemikalier med denna metod.
 
Den vattenfas som återförs till slamavskiljaren innehåller biomassa av mikroorganismer tillsammans med en viss mängd slam. Det kan därför se ut som om slamavskiljaren inte blivit tömd. Det är normalt att 5-10 cm och ibland även 20 cm flytslam bildas en stund efter tömning. Biomassan bidrar till att nedbrytningsprocessen fortgår.  
 
Om du har frågor angående din tömning, kontakta renhållningsavdelningen på tekniska förvaltniningen.     
 

Fungerande T-rör 

Ett vanligt fel, speciellt i äldre slamavskiljare, är att röret vid brunnens utlopp (t-röret) går sönder och ibland till och med ramlar ner. Det är viktigt att röret sitter där det ska, som en sista spärr, eftersom dess uppgift är att förhindra slam från att följa med till efterföljande reningsteg.
 

Infiltration eller markbädd 

I infiltrationsanläggningar och markbäddar ska lika mycket avloppsvatten fördelas till alla spridningsledningar. Överbelastning av en del av anläggningen ger ett sämre reningsresultat och förkortar anläggningens livslängd. Av samma anledning ska det därför finnas lika många utlopp i fördelningsbrunnen som det finns spridningsledningar, det vill säga inga förgreningar av spridningsledningar i bädden.
 
Om det finns slam eller beläggningar i fördelningsbrunnen ska detta samlas upp. Spola sedan rent och kontrollera oftare. Partiklar som lossnar kan annars föras in i spridningsledningar och sätta igen hålen.
 
Vattennivån i fördelningsbrunnen ska inte ligga över utloppsrören. Då fungerar inte bädden som den ska.
 
Luftningsrören bör vara försedda med huvar (som inte hindrar luftningen), för att förhindra löv och skräp från att komma ner i spridningsledningarna. Om luftningsrören innehåller jord, slam eller liknande måste rören spolas rena.
 
För ner en mätsticka i luftningsrören för att kontrollera om det står vatten i spridningsledningarna. Detta kan bero på:
 
- För hög vatten- eller föroreningsbelastning. Belastningen bör då minskas eller anläggningen byggas ut.
- Igensatta hål i spridningsledningarna, vilket eventuellt kan åtgärdas genom spolning av spridningsledningarna via luftningsrören.
- En hög grundvattennivå, vilket i vissa fall kan åtgärdas med dränering uppströms anläggningen. Dräneringen innebär som regel markavvattning, vilket är tillståndspliktigt hos Länsstyrelsen.
- Olämpliga markförhållandena och en ny anläggning kan bli nödvändig. 
 
Observera att några av dessa åtgärder är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Kontakta miljö- och byggförvaltningen innan åtgärder vidtas.
 
Marken ovanför spridningsledningarna ska vara så orörd som möjligt och inte belastas av fordon. Den bör inte heller vara bevuxen av träd eller buskar, vars rötter kan skada anläggningen.
 

Minireningsverk 

För minireningsverk eller andra tekniskt avancerade lösningar, krävs som regel någon form av serviceavtal, med ett till två besök per år samt vid eventuellt driftstopp. Vid servicen sker bland annat påfyllning av fällningskemikalier. Det är väldigt viktigt att kemikalier doseras rätt.
 
För minireningsverk med biologisk rening är bakterierna beroende av kontinuerlig tillförsel av näring. Om avloppsvatten inte tillförs under en längre tid kan bakterierna slås ut. Detta innebär att reningen av avloppsvattnet inte fungerar optimalt under den första tiden som anläggningen åter används. Leverantören av verket kan ge upplysningar om hur problemet åtgärdas.
 

Sluten tank
 

En urintank där urinen tas om hand och sprids på ett sätt som gör att kretslopp av näringsämnen uppstår är en bra lösning ur miljösynpunkt. En sluten tank som istället måste tömmas och transporteras till ett kommunalt reningsverk, medför många onödiga transporter. Eftersom en sluten tank fylls relativt snabbt är detta avloppssystem även oftast dyrt i drift.
 
I de fall tanken har snabbkoppling, kan tömningspersonalen inte se om det sitter slam på väggarna i tanken. Det är bra om mansluckan går att öppna, så att du kan ha kontroll på hur mycket slam som finns i tanken. Tillsammans med snabbkopplingen finns ett sugrör som går ner i tanken. Dessa rör slits med åren och kan lossna med påföljd att de glappar, glider eller går av. Om röret dessutom inte når ända till botten av tanken får slamtömningspersonalen falsk indikation på att tanken är tom efter tömning.

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.