Bristfälliga avlopp

Tillsammans antas hushåll med enskilda avlopp släppa ut lika mycket övergödande ämnen som hushållen anslutna till kommunala reningsverk tillsammans gör. Detta beror på att många avlopp är dåliga eller gamla och därmed renar avloppsvattnet otillräckligt. Många enskilda vattenbrunnar har problem med kvaliteten på dricksvattnet vilket skulle kunna kopplas till utsläpp av avloppsvatten från små avlopp.

Nedan beskrivs några exempel på avloppsanordningar som inte uppfyller dagens krav på rening.
 

Direktutsläpp

Vid direktutsläpp leds avloppsvattnet direkt från en slamavskiljare ut i naturen. Avloppsröret kan mynna ut i ett dike, ett kärr, våtmark eller liknande. Eftersom reningen i slamavskiljaren är begränsad, är vattnet som släpps ut långt ifrån renat från smittspridande och övergödande ämnen.
 

Stenkista

 
En stenkista är en stenfylld grop till vilken slamavskiljarens utlopp mynnar. Vanligtvis är det en schaktgrop, som fyllts med större fraktioner naturgrus. Avloppsvattnet rinner ner mellan stenarna och infiltreras sedan vidare ner i marken. Detta resulterar i att avloppsvattnet snabbt når grundvattnet utan en tillräcklig rening.  

Sandfilterbrunn 

En sandfilterbrunn är gjord av en tät behållare, vanligtvis av betongringar. Behållaren är fylld med sand. Avloppsvattnet leds till brunnen för att sedan infiltreras och samlas upp till en dräneringsledning i botten. Vattnet leds sedan otillräckligt renat vidare till vanligtvis ett dike.  

Infiltrationsbrunn

En infiltrationsbrunn liknar oftast en sandfilterbrunn, med skillnaden att bottenytan är öppen. Vattnet infiltreras därmed ner i marklagret och når snart därefter grundvattnet, utan en tillräcklig rening.

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.