Kommunalt självstyre och lokal demokrati

Kommunalt självstyre och lokal demokrati


Kommunalt självstyre

Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunerna måste givetvis följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen rätt att fatta självständiga beslut och ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter.
 
Kommunallagen fastslår bland annat att det ska finnas ett fullmäktige och en kommunstyrelse i varje kommun och att fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver kommunstyrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt.

Lokal demokrati

Kommuninvånarna väljer vart fjärde år politiker som ska styra kommunen och ansvara för verksamheten. De kommunanställda, tjänstemännen, verkställer de beslut som politikerna fattar. Mellan valen kan kommuninvånarna påverka och kontrollera politikerna genom att till exempel lämna medborgarförslag och närvara vid politiska sammanträden.
 
Beslut som ska tas i demokratisk ordning tar ofta lång tid. Det är viktigt att politikerna har bra underlag för sina beslut, för att de ska bli så bra och rättvisa som möjligt. Besluten måste stämma överens med lagar och bestämmelser. Kommunallagen säger också att de nämnder och styrelser som har hand om ärenden inom det aktuella beslutsområdet ska få säga vad de tycker innan kommunfullmäktige tar beslut. I vissa frågor måste kommunanställda (genom fackföreningarna) eller berörda kommuninvånare få uttrycka sin åsikt.


Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.