Sverige investerar

Sverige investerar

Under 1800-talet utvecklades Sverige starkt och kom in i den industrialiseringsprocess som påbörjats i centrala Europa. För att på allvar komma med i den ekonomiska utvecklingsspiralen behövdes mycket bättre kommunikationer. Här var järnvägen den viktigaste satsningen. Sverige lånade upp pengar för en stor satsning på en bättre infrastruktur. I första hand handlade det om att binda samman de tre ledande orterna Stockholm, Göteborg och Malmö i en triangel.

Sedan urminnes tider har trafiken mellan Malmö och Stockholm gått utmed Lagadalen genom Småland. I vårt fall var det alltså Markaryd-Ljungby-Värnamo-Jönköping som var riksväg. Men det kom upp andra idéer. Varför inte dra järnvägen mer in i landet så att man kunde utnyttja naturtillgångarna bättre? För att kunna utveckla skogs- och stennäringen behövdes bättre kommunikationer. På det sättet blev järnvägens placering ett av de första regionalekonomiska besluten av betydelse och innebar att järnvägen drogs mitt inne i Småland.

När sträckningen blivit klar började diskussionen om vilka orter som skulle bli stationsorter. I princip behövde tåget vatten och kol var femte mil. I våra trakter stod diskussionen främst mellan orterna Loshult och Stenbrohult, som var dåtidens centra i sitt område. Märkligt nog blev beslutet Älmhult, en plats med bara några bondgårdar. Med detta ungefär femmilssamband bildades ett pärlband av viktiga stationsorter som Hässleholm-Älmhult-Alvesta-Nässjö. 

Förklaringen till att det blev Älmhult är att järnvägsingenjören O.F. Zander lyckats påverka ledningen. På orten hade han redan i praktiken själv köpt mark till det kommande samhället. Hans folk la den första stadsplanen för orten och planerade den på ett modernt sätt. I praktiken är Zander grundare av samhället Älmhult.

När resenären kom ut från stationens trappa möttes besökaren av ett stort torg och runt detta fanns byggnader och ett gatumönster som utgick från torget. Zander bodde i Älmhult i tio år innan han flyttade vidare.

Utöver den större stationen i Älmhult så fick även Möckeln, Diö. Liatorp och Eneryda stationer. Järnvägen betydde mycket för utveckling av handel och näringsliv, vilket blev en positiv faktor för alla dessa orter.

© Bo Bergsjö

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.