Kvinnorna i politiken

Kvinnor

Kvinnorna i den tidiga Älmhultspolitiken

Älmhults köping bildades 1901 men det dröjde till 1915 innan köpingen fick en fullmäktigeförsamling. Tidigare hade köpingen en kommunstämma som högsta beslutande organ. Rösträtten var kopplad till inkomsten. Ju högre inkomst en person hade ju fler röster fick man. 

År 1915 var mitt under första världskriget. Fullmäktige fick 20 ledamöter som alla var män. Kvinnor hade rösträtt i kommunal val om de hade tillräckligt stor inkomst eller förmögenhet men de var inte valbara. Fullmäktige hade nio representanter för Arbetarepartiet och elva för samlingslistan. Av 20 ledamöter hade sju en koppling till järnvägen. 

År 1919 genomfördes en rösträttsreform som innebar att kvinnor fick rösträtt till riksdagen och att inkomststrecket togs bort i kommunal val. Detta innebar att 1919 års fullmäktige fick 12 ledamöter för Arbetarepartiet och 8 för listan Enighet. För första gången invaldes också tre kvinnor i fullmäktige; handelsidkerska Ida Johansson, fru Ida Roos och fröken Agnes Timelin. Ida Roos representerade Arbetarepartiet övriga listan Enighet. 

Vid nästa fullmäktigeval 1922 invaldes endast en kvinna fru Augusta Frieberg som satt en mandatperiod. Mandatperioderna 1928 och 1930 fanns inga kvinnor i fullmäktige. Valet 1928 var ett extra val på grund av att köpingen utvidgats med delar av Stenbrohult och Pjätteryds kommuner. 

Från och med 1928 års val fick fullmäktige 25 ledamöter. Tidigare val hade baserats på två listor, men 1930 års val hade fyra olika listor Arbetarepartiet, De borgerliga, Hantverk och näringar samt Klass mot klass. 

Från och med 1934 års val fanns det åter kvinnor invalda i fullmäktige.

1934 blev en kvinna, 1938 tre kvinnor, 1942 två kvinnor, 1946 tre kvinnor, 1950 tre kvinnor, 1954 tre kvinnor, 1958 två kvinnor, 1962 fem kvinnor och slutligen 1966 två kvinnor.

Fullmäktige hade 25 ledamöter samtliga mandatperioder. 

Totalt har det varit 20 olika kvinnor som varit ledamöter i fullmäktige i Älmhults köping fram till 1971. Några satt flera mandatperioder. Greta Brink och Inga Orraryd var ledamöter för Arbetarepartiet vardera tre mandatperioder. Sigrid Borgarp var ledamot tre mandatperioder varav två för Högern och en för Samhällets bästa.  

Intressant är att det var endast tre kvinnor som hade en yrkesbeteckning. Övriga hade beteckningen fru eller fröken.  Representerade yrken var textilarbeterska, handelsidkerska och telefonist.  

Köpingens sista fullmäktigeperiod blev också en med låg andel kvinnor, endast 2 av 25 ledamöter. Antalet partier var sex stycken, samtliga riksdagspartier.  

Den nybildade Älmhults kommun fick 49 ledamöter i kommunfullmäktige. Mandatperioderna var i starten 3-åriga och 1971 satt tre kvinnor i fullmäktige och 1974 satt två kvinnor i fullmäktige. Andelen kvinnor minskade alltså kraftigt i den nya kommunen till att börja med.

Senare har andelen kvinnor i kommunfullmäktige ökat och vid sista valet hösten 2002 invaldes 21 kvinnor av de 49 ledamöterna.  

© Christer Wessfeldt

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.