Kyrkan blir socknen

Kyrkan

Kyrkan blir socknen

Under medeltid tog den kristna religionen och kyrkan mer och mer över ansvaret för samhällets organisation och byggande. Kyrkan blev den viktigaste samlingsplatsen och kyrkbacken blev i praktiken mötesplats för människorna, den tidens mediatorg.

Kyrkans roll förstärktes ytterligare när kristendomen blev statsreligion under Gustav Vasa:s tid på 1500-talet. Då blev predikstolen inte bara platsen där religionens etik predikades. Det blev även statens plats för meddelanden och order från den världsliga makten.

Kyrkans tydliga roll som den lokalt sammanhållande kraften har haft en helt avgörande betydelse för hur samhället organiseras idag inom alla de områden som inte staten och domstolarna har styrt.

Kristendomen har alltid värnat om den sjuke och svage. Med bland annat kloster, munkar och nunnor lades grunden för kunskap om medicin och sjukhus. Denna verksamhet hamnade så småningom på landstinget.

På det lokala planet fanns många olika former för att ta hand om sjuka, ensamma, människor med funktionsproblem och de rent fattiga. Detta ledde så småningom fram till våra dagars fattigstyrelser som blev socialnämnder, omsorgsnämnder med mera.
 
Att kunna läsa och skriva är viktigt för att kunna ge och ta emot information. "I begynnelsen var ordet, och ordet var av Gud..." Joh. 1xx. Med den bakgrunden är det inte konstigt att kyrkan är grunden till alla skolor. De började på allvar att utvecklas under 1700-talet. Dåtidens tankar kan ha varit att få en läskunnig i varje hus, på samma sätt som vi vill få ut bredband till alla hushåll.

När Linné på 1700-talet skulle börja skolan fick han som 7-åring skickas till Växjö. Han kom också från den tidens bildade familjer - prästerna. Den utstakade högre utbildningen var också nästan den enda som fanns - att bli präst.

Skolor startades av kyrkan, eller socknen som organisationen ofta kallades, på platser där behoven fanns. Från början var det läskunnigheten som var det viktigaste målet. Läraren kunde vara periodvis på olika platser och undervisningstiden varierade.

En avgörande förändring kom 1842 då riksdagen beslutade i lag om den allmänna folkskolan. Alla barn skulle gå i skolan och lära sig läsa och skriva. Denna verksamhet blev så småningom den största kommunala uppgiften som idag tar halva den kommunala budgeten.

Under skoltidens tidigare period fanns två viktiga och allmänt spridda böcker: Bibeln och Luthers katekes. Böcker var dyra och det var inte många som hade råd att köpa och äga dem. Åter igen var det kyrkan som fick lösa problemet. Böcker med "rätt" innehåll köptes in till församlingens första bibliotek. Det fanns ofta placerat i sockenstugan - det vi idag kallar församlingshem- i ett skåp. Dessa skåp är grundstenen i varje kommunalt bibliotek.

Inom socknen fanns även andra typer av sammanslutningar som exempelvis la grunden till försäkringsbolag, näringslivssammanslutningar och lantbruksrörelsen.

© Bo Bergsjö

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.