Montessorifakta

Montessorifakta

Vad är det som är så speciellt med Montessoripedagogik?

Det är tron på och tilliten till alla barns möjligheter och förmåga under hela uppväxttiden.
 
Detta är de grundläggande idéerna i Montessoripedagogiken.
1. Den förberedda miljön.
2. Frihet - ansvar.
3. Individualisering - samarbete.
4. Hjälp till självhjälp - självförtroende.
5. Konkretion - motorik.
6. Helheten - fredstanken.
 
 
 
1. Det är den förberedda miljön, som är anpassad efter barnets behov, som ger inspiration och grundtrygghet och som medvetet och kontinuerligt förändras allt eftersom barnets behov   ändras. Barnet skall få arbeta i en miljö som byggs ut efter en gemensam grundidé.
 
Miljön i förskolan ska ha en hemliknande atmosfär med bord och stolar i varierande storlek för att passa olika barn. Alla hyllor är i barnens höjd. Det finns gott om växter inne såväl som ute i den egna trädgården. Någon form av husdjur är lärorikt.
 
Barnet skall med hjälp av ett lockande och lustfyllt material själva bygga upp sin koncentrationsförmåga. Koncentrationen är en viktig förutsättning för den psykiska utvecklingen. Det är av största vikt att ett barn i koncentration inte blir avbrutet.
 
 
2. Det är friheten, parad med ansvar redan från tidig ålder.
Det är en frihet i fostran men inte från fostran.
 
Friheten i Montessoriförskolan kan delas in i olika områden:
 
Frihet i valet - barnet väljer själv sysselsättning utifrån det som läraren visat. De väljer också om de vill arbeta själva eller tillsammans med andra.
 
Frihet i rummet - barnen rör sig fritt i rummen och kan välja arbetsställning efter behov och därmed lägga sin energi och koncentration på arbetet, istället för att disciplinera kroppen till att sitta still.

Det unika är att vad barnet gör bygger på dess egen vilja och intresse. Att barnen får välja att arbeta med vad de vill och hålla på så länge de vill. Då når man alla barn.
 
Frihet i tid - det är viktigt att barnen får bestämma sin egen takt och att de får  hålla på med den aktivitet de valt så länge de önskar och upprepa den så många gånger de vill. Barnen vet själva hur lång tid de behöver för att känna sig klara med ett arbete.
 
Frihet från tävlan - barnet tävlar bara med sig själv och gårdagen inte med varandra. Barnet får stöd och uppmuntran för att känna självsäkerhet i arbetet, men de belönas eller värderas inte av läraren.
 
Frihet att växa - barnen är fria att växa och utvecklas i egen takt i Montessori-miljön. De får sina behov tillfredsställda och blir lugna, trygga och glada och “disciplinproblemen" minskar av sig själv.
 
Frihet ger ansvar - det är viktigt att barnen har sin frihet, men inte mer frihet än de klarar av. Barn vill ta ansvar och vi måste ge dem förtroendet, som lärare måste man inse att överföra ansvaret på barnen är inte detsamma som att mista kontrollen och eget ansvar.
 
3. Individualisering är en förutsättning för samarbete. När ett barn har lärt känna sig själv, när det ser sin egen förmåga och finner trygghet i den, då kan det med full kraft ta del i ett samarbete. Ett samarbete där olika barns egenskaper och individuella drag tillsammans skapar resultat. Definitionen på begreppet individualisering inom pedagogik är att undervisningen skall anpassas till varje elev. Alla behöver hjälp för att kunna lära sig men själva inlärningen måste man klara på egen hand. Maria Montessori sammanfattade det i en enkel mening: “Hjälp mig att göra det själv".
 
4. Hjälp till självhjälp - självförtroende. Det är ur friheten som självständigheten utvecklas, den självständighet som sedan ger självförtroende och förmåga till kritisk granskning. Barnet får stöd i sin självständighetssträvan genom den förberedda miljön och ges där en chans att förverkliga sina möjligheter.
   
5. Konkretion - motorik. Det är rörelserna som skapar den nödvändiga koncentrationen och de direkta kunskaperna. Som liten lär sig barnet att röra sig för att sedan röra sig för att lära. När barnet blir större måste det få röra sig för att kunna sitta still och lära. Den motoriska utvecklingen hos barn följer ett givet schema. Denna stegvisa utveckling gör inte bara musklerna till nyttiga redskap, de blir också hjärnans budbärare och påskyndar intellektets och intelligensens utveckling. Faktum är att barnets sätt att röra sig blir till permanenta drag i hela deras personlighet. Om en människa under sin uppväxt inte rör sig tillräckligt mycket, så kommer hennes utveckling att hämmas och på så sätt inte nå sin fulla potential.
 
   Kon-Fu-Tse hade redan på 500-talet f. Kr. myntat ordspråket:
   “Det jag hör det glömmer jag
    det jag ser det kommer jag ihåg
    det jag gör det förstår jag"
 
6. Helheten - fredstanken eller såsom Maria Montessori uttryckte det i ett antal kraftfulla meningar:
                                                  “Allt har en särskild avsikt.
                                                   Alla har en särskild uppgift.
                                                   Alla har ett särskilt ansvar.
                                                   Alla delar hör ihop och bildar en helhet.
                                                   Hela världen i gemenskap.
                                                   Fred på jorden".
 
För att förstå världen och allt som händer där måste man ha ett helhetsperspektiv, man måste se ett sammanhang. Enligt Montessoripedagogiken följer allt som händer på jorden en kosmisk plan. Barnen lär sig att det som har hänt och det som sker idag hänger ihop. Barnen ska verkligen inspireras av att vara en del av helheten, känna beundran och förundran för allt levande så att de också som vuxna fortsätter att vara nyfikna på allt omkring dem.
 
Montessoripedagogiken syftar till att ge barnet möjlighet att utvecklas till fördomsfria, öppna, nyfikna och ifrågasättande vuxna som vågar stå för sina åsikter, som har ekologisk kunskap och insikt om att vi bor på en enda jord och därför ser samexistens och fred som den enda möjligheten för mänskligheten.
 
 
 
 
Inom Montessoripedagogiken har vi fem utbildningsområden
 
-praktiska vardagsövningar
-sensoriskt
-matematik
-språk
-kulturella ämnen

Praktiska vardagsövningar          
Det första ett förskolebarn vanligtvis vill arbeta med i den förberedda miljön är det vi kallar vardagsaktiviteter. Praktiska vardagsövningar är avsedda att ge barnen kunskap om praktiska färdigheter. Barn dras instinktivt till att vilja utföra de aktiviteter de ser vuxna utföra såsom att diska, putsa exempelvis speglar och plantera växter. Dessa övningar hjälper barnet att utvecklas på många plan och det är oftast här ett barn hittar sin inre balans och utvecklar sin förmåga till koncentration.

 
Inom praktiska vardagsövningar ingår övningar såsom att hälla makaroner från en kanna till en annan för att underlätta för barnet att senare kunna hälla upp mjölk själv i en måltidssituation. De praktiska vardagsövningarna syftar till att hjälpa barnen att klara av att göra saker själva.
 
 
Sensoriska aktiviteter.
Sinnesträning är inte detsamma som sinneintryck. Barn får dagligen en mängd sinneintryck. Sinnesträningen handlar om att ordna och sortera alla intrycken. Övningarna hjälper inte barnen att se, höra eller känna bättre, utan hjälper istället barnen att bli medvetna om vad de ser, hör eller känner.
 
Utmärkande för materialen är att de fokuserar på en egenskap, medan de andra egenskaperna behålls likadana. Färgkorten är lika i storlek, form och yta, det enda som skiljer dem åt är färgen. Detta bidrar till att barnen uppmärksammar färgen.
 
Genom att utveckla sinnena försöker vi inte få barnen att se bättre utan vi hjälper istället barnen att förstå vad de ser.
 
 
Matematik i förskolan.
Den första matematikmaterielen är en fortsättning på all sensorisk materiel och är till för att barnen själva ska kunna upptäcka matematiska mönster och lagar för att senare kunna arbeta mer abstrakt med matematik. Denna kunskap kommer, som allt som är roligt och lustbetonat, att stimulera barnen att vilja lära sig mer om matematik. Siffersymbolerna lärs in med hjälp av sandpapperssiffror.
 
 
Hur arbetar vi med språket?
Vi nämner alla saker vid dess rätta namn. Vi förenklar inte språket.
 
Vi visar barnet respekt och lyssnar när det talar och kräver samma respekt från barnet när någon annan talar.
 
Vi gör olika ljudlekar där vi lär barnen hur bokstäverna låter när de är fonetiska respektive icke fonetiska. Språkljudens symboler lärs in med bland annat sandpappersbokstäverna.
 
Skrivning kommer före läsning i barns naturliga utveckling, men det är inte alltid så lätt att skriva med penna i den här åldern, därför bygger barnen ord med det rörliga alfabetet med stora lösa bokstäver.
 
All läsmateriel är uppbyggd i etapper med ökande svårighetsgrad.
 
Vad har vi för kulturella ämnen?                
Allt arbete inom det kulturella området börjar som sensoriska övningar. Som exempel ser barnen inte bara formen av jordgloben, utan känner även skillnaden
mellan land (sandpapper) och vatten (slätt).
 
Arbetet utgår från helheten för att senare gå till detaljerna och går från det konkreta och verkliga mot det abstrakta och fantasifulla.
 
I Montessoriförskolan görs ingen ämnesuppdelning (historia, geografi, biologi,
naturkunskap, musik och bild), utan allt går i vartannat - precis som i verkligheten.
 
Känslan för tid utgör grunden för det historiska perspektivet. I Montessori-förskolan åskådliggörs tiden på många olika sätt. Man använder sig av olika tidslinjer för dagar, veckor, månader och år.
 
Barnets födelsedag firas på ett speciellt sätt, då barnet med jordgloben i sina händer får gå medsols på en i golvet markerad ellips det antal varv som barnet fyller år. I ellipsens mitt finns en symbol för solen placerad. Under tiden barnet går runt på ellipsen i sakta mak berättar läraren viktiga händelser i barnets liv som föräldrarna nedtecknat.
Senare fascineras barnen av att få höra om universum, om hur jorden blev till och hur livet har utvecklats på jorden.
 
För att lära mer om världen finns olika pussel. Man går från helheten i världsdelspusslet, vidare till Europapusslet och till sist till detaljerna i Sverigepusslet.
 
Med hjälp av föremål och bilder från olika kontinenter uppmärksammas barnen på de skillnader i levnadssätt, utseende, kläder, klimat och natur som råder på vår jord.
 
Naturstudier är något självklart och på utflykter i skog och mark plockas olika föremål med hem till naturbordet. Det är viktigt att göra barnen medvetna om det ansvar vi alla har att förvalta vår jord för kommande generationer. Vi måste därför ge barnen insikt om att allt hör samman i ett evigt kretslopp och att människan är en del av naturen. Vi kan lära barnen hur vi kan förbättra vår miljö och arbeta miljömedvetet. Ett konkret exempel är att ha kompost för hushålls- och trädgårdsavfall. Källsortera så mycket som är möjligt. Ta tillvara och återanvända, exempelvis göra eget papper av papper som kasserats.
   
Rytm och musik är ett lustfyllt sätt att få ökad kroppsuppfattning och med hjälp av rim, ramsor och sånger kan man lära sig många saker. Att lyssna på musik är ett sätt att skärpa sin uppmärksamhet och stärka sin uthållighet, för att senare i livet kunna ha glädje av många olika slags musik.
 
Att skapa själva genom att måla, göra collage och arbeta med lera är viktigt för barnen, som måste få uttrycka sig på så många sätt som möjligt.
 
Barns arbete och sensitiva perioder
Inom Montessoripedagogiken benämner vi all aktivitet som barnet lär sig något utav för arbete.
 Barnets arbete skiljer sig från den vuxnes genom att:
-barnet arbetar inte för att försörja sig utan för att förbereda sig för livet och det hjälper honom/henne att bygga upp den person han/hon kommer att bli.
-barnet är ofta mycket mer intresserad av uppgiftens genomförande än av det slutliga resultatet, och hur lång tid det tar är ofta oväsentligt.
-vuxna blir vanligtvis trötta av arbete, barn blir ofta uppiggade.
 
 
Sensitiv period = under en sensitiv period fokuseras barnets intresse på ett enda område. Det är ett sätt för barnet att inte överväldigas av alltför många intryck samtidigt. En sensitiv period är alltså övergående. När den sensitiva perioden är slut, försvinner också den ökande känsligheten att ta till sig det som är speciellt för perioden. Barnen visar oss vad de är intresserade av och genom att observera barnen upptäcker vi i vilken sensitiv period barnet befinner sig och kan först då hjälpa dem på bästa sätt.
 
Upp till 6 års ålder har barn sensitiva perioder när de framför allt är inriktade på att utveckla:
 
-kroppens rörelser (från födseln - 4 år)
-ordning (ca 1 - 3 år)
-alla sinnen (från födseln - ca 5 år)
-sinne för detaljer (ca 1 - 2 år)
-det sociala livet (ca 2½ - 4½ år)
-språk (från födseln - ca 6 år)
 
Om barnet inte upplever någon stimulans under en sensitiv period blir färdigheten som skulle utvecklas svårare att lära sig i senare ålder.
 
 
Vad menar vi egentligen när vi pratar om barns fantasi?
Inom Montessoripedagogiken skiljer man på begreppet fantasi och föreställningsförmåga. När vi i dagligt tal talar om fantasi i positiva ordalag, är det vad Maria Montessori kallade för föreställningsförmåga. Den förmågan är en kreativ kraft inom barnet. Med hjälp av den kan barnet i inre bilder frammana saker som inte är fysiskt närvarande, förflytta sig i tid och rum, låtsas vara någon annan osv. Utrymmet för missuppfattningar är här stort eftersom vi i svenska språket använder ordet fantasi för båda ovan nämnda begrepp.

Det är viktigt att barnen kan skilja på verklighet och fantasi. Föreställningsförmågan utvecklas genom kunskap om verkligheten och inte med hjälp av fantasier. Den här förmågan utvecklas naturligtvis olika för olika barn, men i 4-5-åldern brukar ett barn veta ganska väl vad som är verkligt och vad som är fantasi.
 
                                                         
 
 
 
                                                                        

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.